Någonstans mellan mamma scans köttbullar och den hela slaktade grisen från grannen ligger jag. Det är kallt mörkt och jävligt och här kommer jag bli kvar en bra stund tills någon tar mig till någon form av (artificiell) sol. Jag tänker över mina synder och det är allt annat än trevligt. Ha lite tålamod, om sisådär en sex-sju månader ses vi igen. Förhoppningsvis går det lite bättre för mig än för hon i frysboxen bredvid.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar