Bär bor jag

Jag tänker mig väggar av klarröda hallon. Golvet är av torrt, mjukt rivna vita kokosflingor som en snö och taket är en bukett av björnbär, arrangerade i form av en kristallkrona.

Det finns ett fönster. Jag öppnar det. Utanför blåser sommaren förbi och det hörs sång från skogen. Jag tar på mig mina sandaletter, sträcker ut min arm för att smaka på några av de mörklila saftiga björnbären innan jag lämnar mitt pajhus och ger mig ut för att se sommaren byta om till höst.Det skulle onekligen lösa mitt adressproblem, om jag fick bo i valfri bärpaj i nåns kök. Och tänk så bra jag skulle ha det, omgiven av generöst tilltagna, mjuka, varma, bär. C-vitamin istället för asbest i väggarna. Ljudisolerat. Skulle inte behöva höra dementa damen skrika och gråta mer. Tystnad och värme. I fosterställning, skulle jag ligga i den lilla bärpajen. Och slicka gräddfyllning från väggarna. Titta på West Wing dag som natt. I mjuk velourpyjmas. Kanske till och med en lite bit av mitt voulspaljus skulle få plats där, så jag kunde grädda pajen inifrån? Och min discolampa. Äntligen. Mitt allra första helt egna hem.

Ska maila Stockholm Stads bostadsförmedling och säga till dom att dom ska bygga pajer istället för lägenheter.